...tävlat.... t.o.m i rally för mina fina gamla hund Lexi.

Hon har varit halt till och från en längre tid och det har bara blivt värre. I dag kände jag att det var dags att ta tag i det ordentligt och beställde tid hos vet. Ska sanningen fram så had jag såååå ont i magen när jag åkte dit, jag hade ställt in i mig på att åka därifrån utan henne ...Vet. gjorde grundliga undersökningar och det visade sig att hon hade höftledsdysplasi på båda sidorna, smärta i ryggen och rejält ont frambensleden och lösa armbågar.

Han tyckte att hon var i gott skick för övrigt och fina tänder en riktigt trevlig gammal dam..(hmmm... när hon var liten fick ingen ta i henne) 

Alternativet var att ta bort henne, men vet. tyckte att hon kunde få nåt år till med medicin...och när jag tittade på henne och så hennes blick... så fanns det inte annat alternativ...min fina Lexi som jag haft i 10 1/2 år ..  klart att hon skulle få leva ett tag till.  Nu ska hon få sprutor en gång  veckan i en månad + medicin, så får vi se hur det går, men jag vet att det finns en gräns.....

Men tävlandet i rally lägger vi ner nu...synd , för jag hade tänkt att vi skulle få sista titeln i rally också..men vi får nöja oss med RLDN,RLDF,RLDA... inte illa på gamla dar + att vi tog ett förstapris i lydnadstvåan i fjol    .

Nu får hon göra det hon vill , hon kommer att få följa med och aktiveras..i hennes takt ...bara hon inte har ont.

Åhhh......stackars Lexi, hon är jättehalt både bak & fram , det var verklien inte bra att ta sig ett "rejs" med "småcolliesarna" i går , dessutom så verkar hon trött och lite flåsig.

I morse var det bara att gå hem med henne, hon kunde inte hänga med på morgonprommisen....och inte kan vi åka och tävla rally heller i morgon heller   .

Nikki och jag fick ta oss en långprommis själva...

    ls)

...och det var en nyttig sväng...först kom en  rusande schäfer i skogen  , som hussen fick stopp i sista sekunden , sen en katt ,en hare och ett rådjur...och ett par hundar till, och jag måste faktiktiskt säga och jag är stolt över min lilla i såna situtioner...trots att hon går lös så hon väljer att komma till mig  och få kampa med kaninkampen ( i sådana här situtioner är kampen utmärkt )  "skvallerträningen" har gett resultat...( hittills i alla fall)    

...vid Ubk blev det i dag..med Pia&Åsa..och jag förstås.

Vi började med lite budföring , det fixade alla fint .

Försökte med lite fotgående med Nikki, enbart transporter..tidvis bra, MEN hon har blivit mera gapig, kommer nog att sluta med kampa med  henne , hon går i gång alldeles för mycket på förväntan att få kampen, det får bli godisbelöning hädanefter.... lite apportering , fasthållande med Doggie-zen ( kvalitetssäkring) hon håller, och släpper på losskommando, men ack så löst, hämta inga problem, springa med apporten vid min sida går också bra..Lite hopp över hinder ( och ibland på sidan) gjorde vi också. Sen fick småtjejerna ligga platsliggning bredvid varandra...mer eller mindre svårt. 

Men fokus för min del nu MÅSTE ligga på att hon inte ska gapa och "kvittra" ..inget uppmärksamhet eller träning vid ljud..

Sen gick vi prommis i vanlig ordning med lek & bus...Måste säga att dom har verkligen börjat förstått , att först ska dom träna & leka med sina mattar...sen med varandra..dom små colliesystarna   

...vi spårade i dag igen   ..ajjabaja, inte träna så mycket med hunden...Men det gjorde vi i alla fall..

Vi åkte till Fjällnora idag och träffade Åsa &Jazza och jag la ett spår i hagen ...och i dag så gömde jag små, små tunna pinnar c.a 2mm tjocka och 3 cm långa  under gräset i spåret. ..tänkte bara testa. Hon gick ut jättfint indg (med vinden i ryggen ) full  lina, och hon spårade jättebra och tog ett par av dom små pinnarna...sen blev det lite svårare vid vid vinkeln när vinden låg på från sidan, hon fick lösa det själv och efter ett tag så hittade hon tillbaka till spåret och hittade sista lilla pinnen i slutet .Summa summaron så var hom mera noggrann än i går   .

Jazza fick ett skogspår över stock och sten,, gick kanonbra! Tänk vad den lilla hunden har kartat på sig, hon tog alla pinnarna !  Colliesystarna är väldigt olika , Nikki ligger på som attan, vilket innebär att det kan bli fort & fel...och tyvärr också ljud..Jazza är  mera eftertänksam ....och tar saker och ting i sin takt...fördelningen på aktivitesnivån på systrarna, kunde väl ha blitt lite mera jämt fördelad..... kan man ju tycka   hehehehehe.

Sen tränade vi liiiiite lydnad ..positioner..och Nikki lite apportering med ingångar...ojojoj så löst hon hon håller, men hon släpper inte apporten förens losskommando...Vi måste träna mera på fasthållanden ..

Sen gick vi en skön skogsprommis bland blå & vitsipporna... och där hittade vi fina spårskogar   

På förmiddagen så begav vi oss till Häverö bk, för att tävla Mästarklassen i rallylydnad , Lexi och jag . Redan är vi kom dit så märkte jag på henne att hon inte tyckte det var speciellt upplyftande...hon dreglade och var allmänt låg. Jag försökte tagga upp henne med att belöna med köttbullar..men jag kände att vi inte kunde backa på högersida och inte heller backade hon en hel hundlängd framför mig. sen klantade jag till det ( som vanligt ) och körde en snurr åt fel håll...ALLTSÅ jag HAR stora problem att komma ihåg ..  

och så blev jag nervös när jag kände att vi inte behärskade allt  och det kände Lexi naturligtvis och blev låtg .Jag har sagt det förut och säger det igen..GÅ ALDRIG UT OCH TÄVLA OM INTE MOMENTEN SITTER...någe så när i alla fall.  .även om det " bara " gäller rally .  När vi kom hem så var hon lite halt på ena frambenet också.....stackarn.

Sen var det Nikkis tur, som nu verkar vara bra i magen  ( förhoppningsvis) . Jag stack ut och la ett gärdesspår på c:a 500 m UTAN en enda apport i , två vinklar , gick "salsasteg" bitvis..

Hon laddade naturligtvis för fullt , slog som attan i början fick flera tappt (letade apporter) jag lät henne hålla på och jag hade full lina ute, hon stannade till och frågade mig blev lite orolig..VAR ÄR APPORTERNA??? men jag sa bara spår ...och banne mig så började spår mera noggrannt dom sista 150 metrarna...sen klev vi av och hon fick lite godis från mig. Rätt eller fel att träna så här?? ja , jag vet inte , men hon måste ju lära sig att inte rusa som en tok, hon måste ju förstå att  det är spåra hon ska göra..inte blanda

ihop upplétande och spår.. Någon som har åsikter??

...och inget blir som man tänkt sig...  ....fast det är väldigt bra och se vad man gör för fel   ...det går sämre och sämre..men vi skyller på åldern    

I går var jag på en vidareutvecklingsdag för instruktörer, i nosabete i Märsta/Sigtuna....Lexi fick följa med eftersom Nikki fick bakslag på magsjukan, jag trodde hon var frisk och gav henne mat,men det var hon uppenbarligen  inte. Dagen var intressant, allra helst på eftermiddagen då vi ägnade oss att träna hundarna i doft-id. Doften var en kong, som i slutändan av dagen  placerades i en av tre lika behållare av metall som hunden skulle markera...Lexi visst ju precis i vilken av dom det var, men nån markering tyckte hon var onödigt ...utan hon bara glodde på mig ..MATTE jag HAR ju talat om vad den är TA DEN DÅ !!!  Dom unga hundarna som var med var det lättare att få till en markering, i form av sittmarkering.

Vi hade en fantaskiskt duktig& erfaren  gruppledare i vår grupp ( nämner inga namn)...så jag passade på att fråga om min teori om att Nikki "gräver" sig fram i spåret...hon trodde precis som jag att hon har så hög förväntan på att hitta något i spåret och blandar i hop med uppletande. Hon tyckte inte jag behövde träna på att ha apporter i spåret utan bara göra ett långt spår med "avstamp" i början och flera mindre  "kaosrutor" och avstamp i spåret, hon tyckte att jag skulle lägga ett spår på ca 1000m och låta henne spåra på...Jisses!  Ja,jag får väl ta och prova det nån dag nu då, när hon blir bra i magen   

I dag blev det träning av hundarna här "hemmavid" ..ibland blir man tvungen att göra lite nytta här hemma också och inte bara dra iväg med jyckarna & kompisarna .Nikki är bra i magen nu igen, tack och lov :) . Så i dag passade det bra köra lite ensamträning här hemma, fast jag tycker det är roligare att åka i väg med mina träningskompisar..

Satte upp en mästarklassbana åt Lexi, men hon verkade inte tycka det var så kul..och inte kunde hon " sitt,stå" frågan är mår hon inte bra?har hon ont? eller är det bara åldern ?

Jag la ett spår åt Nikki med varvat torkad kyckling och pinnar men en liggtid på 1 timma i dag..tanken var att få ner tempot på henne eftersom hon fullkomligt skottar sig fram i spåret.Jag har en teori..tror att hon blandar i hop spår med uppletande och att  hon tror att  hon måste springa som en tok för att hitta saker  och  ge mig ..visserligen fick jag ner tempot en aning MEN då började hon rata pinnarna, och så vill jag verkligen INTE ha det.. det är därför jag är emot att  lägga mat i spåret.  Nästa spår får bli med bara pinnar eller /och andra saker....I morgon ska jag på vidareutbildning i nosarbete  för instruktörer på Märsta/Sigtuna bk  och det passar ju ypperligt då att fråga "experterna" .

F.ö så märks det att Nikki har blivit 8 månader...vissa saker som hon var såååå duktig på förut är som bortblåsta , men hon är go ändå..